fredag 27 april 2012

För många ägg i korgen?

Inom fondvärlden har visat sig att det finns små möjligheter att dra nytta av så kallade synergieffekter när det gäller förvaltning. Financial Times skriver för några nummer sedan om fenomenet som blivit tydligt efter en akademisk forskningsstudie. Det har visat sig att det inte är mer effektivt att driva många fonder med olika inriktningar och försöka utnyttja sin personal brett. Att det misslyckas beror på att kompetensen ofta är specialiserad och smal, det går alltså inte att flytta runt eller bredda utnyttjandet av personalen som resurs mer än inom en smal sektor

Att bredda fondutbudet inom företaget innebär alltså antingen att man få ta in mer personal eller att befintlig personal får arbeta bredare och då förmodligen generera ett sämre resultat om man får tro undersökningen rätt.

Alltså är min slutsats: välj fonder som över tid presterat bra och fondbolag som har fokus på de fonder de förvaltar, sett utifrån bredd och förvaltat kapital.

Se till att fondbolaget har ett tillräckligt stor andel förvaltat kapital sett till hur många olika fonder de sköter. Varför? Jo, visserligen ökar handelskostnaderna i form av courtage när större volymer handlas, men samtidigt sprids personalkostnaden ut över en större andel sparare/kapital. Det behövs inte mer personal för att handla större volymer. Och analyserna ska ändå göras, även om man handlar mindre volymer.

Hur ser det då ut bland PPM fondbolagen?

  • Skagen fonder, som ligger på tio-i topp av fondbolagen gällande storlek, har 5 fonder i PPM-systemet (samma antal som finns tillgängligt via te.x Avanza) Enligt årsrapporten för 2011 har de lite under 100 miljarder kronor under förvaltning.
  • Carnegie fonder, inte på tio-i-topplistan, har 26 fonder i PPM-systemet, men anger själva 19 fonder i  årsredovisningen för 2011. Där anger Carnegie att de den siste december 2011 hade cirka 25 miljarder kronor under förvaltning. 

Skagen förvaltar alltså ett kapital som är fyra gånger större än Carnegie, men fördelat på 5 och inte 19 fonder. Det borde ge Skagen en större möjlighet till fokus och att effektivt arbeta med kapitalet och sin personal. Det kan man också se på Skagens resultat som generellt sett är bra.

tisdag 20 mars 2012

Fattigpensionären? Nordea Generationsfonder

Efter att ha kikat runt på pensionsmyndighetens hemsida slår det mig hur särdeles dålig idé det är att investera i generationsfonder, i alla fall de i Nordeas regi. Tanken är att man ska kunna investera sina pengar i fonden och sen själv inte aktivt behöva vikta om innehaven i fonderna med hänsyn på tilltänkt pensionsår. Det ska fonden göra åt dig för att på så vis minska risken för dig. Ju närmare pension som du kommer, desto större andel 'trygga' komponenter i form av räntebärande delar ska ingå i fonden. En bra idé för den som inte hinner/kan/vill följa upp löpande?

Ja, idén i sig är är bra, tyvärr är genomförandet USELT! Den enda av Nordeas 10, tio, t-i-o,generationsfonder som inte gått minus de senaste fem åren är "Nordea Generationsfond 1938-44".

ALLA övriga av Nordeas generationsfonder har i snitt de senaste 5 åren gått minus.

Ja, i generationsfond 1938-44 har det visserligen inte gått minus, men tanken var ju att skapa en bra avkastning och minska risken inför pensionen.De äldsta ibland de tilltänkta spararna i denna fond är idag 72 år gamla, om pensionsåldern var 65 för dessa skulle de alltså ha gått i pension för runt 7 år sedan. I god tid innan det borde alltså fonderna har skiftat över till närmare 100% räntebärande (och i teorin trygga) instrument snarare än aktier. Vilket man, enligt egen uppgift också inledde år 2001. Vilken avkastning har man då lyckats skapa i snitt på fem år? Jo, 3%. Alltså en procentsats som, cirka, motsvarar inflationen. Pengarna har visserligen inte krympt, men absolut inte växt i form av köpkraft.

Hur har då en bra räntefond gått under de senaste 5 åren, då generationsfonden för födda 1938-44 i snitt gått plus 3% ? Jo AMF räntefond lång har under samma period gått plus 7%. 4% mer per år ger en väldigt bra utväxling. 100 kr investerade för fem år sedan i de bägge fonderna har du med AMF räntefond lång fått 142 kr, och med Nordea Generationsfond 1938-44 fått 116 kr. En rejäl skillnad.
Räknar man med att Nordea har en fondavgift som är nästan dubbelt så hög som AMF, 0,21% hos Nordea kontra 0,11% hos AMF, blir skillnade: Nordea 115 kr, AMF 141 kr.

Men det är inte hela sanningen, Nordeas fond innehåller ett stort innehav av en annan av Nordeas fonder: Nordea World Fund.  9,9 % av Nordeas Generationsfond 1938-44 är alltså investerade i en annan av Nordeas fonder. På så sätt får Nordea in ännu mer pengar i förvaltningsavgifter.

Hur har det gått för Nordea World Fund, som Nordeas förvaltare av den trygga generationsfonden för födda 1938-1944 tycker är så bra? Jo, på 5 år har den gått minus 3.86%. Den är inte heller med i PPM systemet och har därför inte en rabatterad fondavgift. Avgiften är 1.60 %, per år. Har Nordeas förvaltare tagit in denna fond-i-fonden för att den är så särdeles bra? Nej, det finns betydligt, betydligt, bättre globalfonder. Orsaken (slumpen?) till att denna fond valts ut av alla globalfonder kan man ju undra över.Men det har definitivt gett en bra inkomst för Nordea då man till skillnad från PPM fonderna, där man måste ge bra rabatt på förvaltningsavgifterna, har en full förvaltningsavgift att plocka ut.  
På så vis kan Nordea få in en fot i PPM systemet men ändå få ut en riktigt bra förvaltningsavgift.


Nordeas 0,21% i avgift är alltså inte hela sanningen då även en avgift betalas till fond-i-fonden, även om detta inte syns direkt. I slutresultatet för fondens avkastning syns det dock, ett magert resultat på investerade pengar.

Slutsats; Sy själva ihop en bra mix av räntefonder. Billigare och bättre kan du säkert klara. Nordea klarar det i alla fall inte åt dig. 

tisdag 3 januari 2012

PPM - Pensionsmyndigheten

PPM, numera Pensionsmyndigheten,har ett tråkigt namn men här finns bra och viktig information om fonder och dess förvaltare. Här finns mycket som inte bara är av betydelse för din framtida pension, utan även kan ge vägledning till övriga investeringar. Jag går här igenom lite olika tips om hur du kan använda PPM-systemet;

Påslag; Här kan du få en ide om vilka påslag varje fondfirma gör på de avgifter som de tar ut av vanliga fondsparare. Avgifterna i PPM-systemet är rabatterade jämfört med om du köper samma fonder utanför PPM-systemet. Ofta skiljer det 50-100% eller mer, och tro mig, fondbolagen idkar inte välgörenhet utan tjänar fortfarande bra med pengar. Här är ett exempel:

Ratings och förvaltare; Du kan se ratings för fonder, men även för de förvaltare som har hand om fonderna vilket nog är ännu viktigare. En bra förvaltare kan 'make-or-brake' en fond, men förvaltaren måste naturligtvis även ingå i en bra företagsstruktur. Förutom ratings finns även information om hur lång erfarenhet förvaltaren har.

Jämförelser; på pensionsmyndighetens hemsida kan du enkelt jämföra olika fonder med varandra och mot olika index. Då det är en myndighet som har hand om det tycker jag att det är enklare att jämföra och att de index som finns att välja på ger en mer rättvisande bild än när de enskilda fondbolagen själva jämför.
Tidigare har det till exempel varit vanligt att fondbolag jämför sin fond utifrån gynnsamma startdatum och mot jämförelseindex som gynnar fonden, till exempel mot ett index som inte inkluderar eventuella utdelningar, något som fonden naturligtvis räknar med.

Pensionsmyndighetens hemsida kan vara lite tråkig, men det är ett mycket bra verktyg.  Jag saknar dock möjligheten att inom PPM-systemet köpa enskilda aktier, råvaror, obligationer osv. Som det är nu är man hänvisad till fonder och med det årliga avgifter (undantag finns dock som ex fonden Avanza Zero). Man är även hänvisad till någon annans val av investeringar.

Planerar man framåt ska man absolut sätta sig in i hur det fungerar och försöka göra aktiva val, det ger rent generellt bättre avkastning än att välja fonder en gång och sedan aldrig följa upp. Det är upp till dig själv att säkra din framtid.