Stäm i bäcken

Vi har ännu ett pensionssystem i Sverige som fungerar någorlunda. Oavsett om man tror att det är något som kommer att fortsätta fungera eller inte är det en bra ide att titta till sina pensionsalternativ då och då. Jag själv är mer av en pessimist, jag tror inte att det i framtiden kommer att erbjudas den typen av mycket förmånliga statliga pensioner som finns idag. Det blir helt enkelt för dyrt att finansiera . Varför? Flera olika orsaker samverkar. Här ska man också veta att den statliga pensionen inte finns avsatt någonstans utan de pengar som betalas in till staten, från de som arbetar, i princip direkt betalas ut i form av pensioner.

Min bedömning är att den åldrande befolkningen som ska försörjas av den yngre arbetande proportionerligt kommer att vara större i framtiden, samtidigt som färre andel av de i arbetsför ålder kommer att ha ett arbete.

Andra problem är att andelen som har ett jobb och inte behöver försörjas av staten kommer att minska. Större andel arbeten kommer att ha flyttat utomlands, främst då arbeten som inte kräver specialisering eller kvalificering. Det kommer slå mot grupper som redan idag har svårt att få jobb eller som idag arbetar med okvalificerade arbeten alternativt arbeten med viss grad av kvalificering men där det blir billigare att lära upp någon i ett lågkostnadsland.

För att inte tala om de som är arbetsföra men som redan idag är beroende av statliga bidrag i olika former för sin försörjning på lång sikt. Personer som ofta aldrig haft ett arbete och kanske aldrig kommer få ett (ofta beroende på att de inte har kvalifikationer eller specialisering) Denna grupp kommer i ett samhälle med ökade krav få det svårare och de kommer också att bli en kostnad som staten måste sprida på de som har jobb och betalar skatt.

Lösningar?

Det går visserligen att till viss del motverka problemen med andelen arbetande kontra andelen pensionärer genom höjd pensionsålder, frågan är hur hög denna ålder kommer bli och om man själv är intresserad av att arbeta mycket längre än till 65.

När det kommer till problemen med att fler ställs utanför arbetsmarknaden, eller inte ens till att börja med kommer in, blir det svårare. Ska vi skapa en låglönesektor och med det acceptera allt vad det för med sig? (läs; trasproletariat)

Det är svårt att sia om lösningar, men mitt råd är att redan nu börja förbereda dig på den framtid som kommer. Slår mina farhågor inte in så kan du njuta av att ha ditt på det torra och finna lugnet i det faktum att du har goda marginaler.

Jag tänker framöver skriva om vad jag anser bra steg för att se om sitt hus (bildligt talat) långsiktigt (ingen annan kommer att göra det åt dig). Bland annat kommer jag skriva om utbildning, boende, pensioner och andra investeringar (monetära och kunskapsbaserade). Har du förslag på ämnen är du välkommen att droppa en kommentar så ska jag försöka att behandla även det.

Burn-rate

Burn-rate, hastigheten man bränner sina pengar, eller den nivå man lägger sina utgifter anpassas oftast efter inkomsten. Med större inkomster följer idag oftast större lån snarare än större buffert på banken. En ökad inkomst för hushållen äts oftast upp av snabbt ökande levnadsstandard. Här är boendet det som oftast knaprar på inkomstkakan. Högre inkomst följs av större boende och/eller bättre läge. Allt lånefinansierat naturligtvis.

Det vettiga hade varit att efter en löneökning ligga kvar på den invanda konsumtionsnivån från tidigare och investera,amortera eller på annat sätt spara undandet nya överskottet.Med en ränta-på-ränta effekt hade man snart haft en fin slant undanstoppad för att köpa det nya boendet, eller i alla fall gå in med låga lån.

Istället är det vanliga det motsatta, man låter ränta-på-ränta-effekten jobba mot, snarare än med, sig själv. Ivrigt assisterad av banken. Banken som länge setts som något nästan statligt, en trygg partner att lita på och luta sig mot. Opartiskt delande ut goda råd för ditt bästa. Vi tittar på ett exempel hur det kan se ut.

Ett hus i storstadsregion i sydvästsverige.6,3 miljoner. Dyrt, o-ja, men inte ovanligt dyrt. Ett hus som många idag köper (lånar till) för två bättre, men inte extraordinära löner. Jag är snäll och stipulerar en kontantinsats som tar ner lånet till runt 5,3. Genom mäklaren kommer man direkt till bankernas bolånekalkyler. Jag kikar vidare på SEBs kalkyl, en av de största bankaktörerna i Sverige.

Månadsutgift på 26 676 tkr efter skattereduktion. Det som intresserar mig här är amorteringstiden. SEB har som förvalt alternativ satt 50 år. 50. femtio. Köper du hus som snittköparen, runt 30 år gammal är du 80 år när det är slutbetalt. Är du man är du statistiskt sett redan död. Ett sådant här hus köper man nog snarare när man klättrat lite på karriärstegen, säg 40 år gammal. Då är du 90. Vad händer om du lägger upp amorteringstiden på det klassiska, 30 år?

Med 30 års amorteringstid är kostnaden 32 559 kr i månaden. 5883 kr mer i månaden, visserligen en summa det med. Men nu är allt betalt innan pensionen för 30 åringen och 5 år efter för 40 åringen. Och de lever till och med. Men framförallt slipper de bägge betala 26 676 kronor i månad i de sista 20 åren av det första exemplet. Det blir lite pengar där. Med ränta och avgifter som trillar ner i bankens fickor i 20 år till.

Se, titta, fundera och räkna, tala gärna med banken men tänk på att det är vinstdrivande företag, inte statliga myndigheter eller välgörenhetsorganisationer. Och banken vill gärna ha dig som kund, och gärna så länge som möjligt. Du står för notan.

Guldfeber II

Så har en mini-bomb briserat och stökat till det för alla bloggare med guldfeber. (Ett ämne jag skrivit om tidigare) Det har visat sig att en ofta refererad websajt har drivits som ett  led i ett bedrägeri. Sajten utger sig för att vara informationsplats åt organisationen "National Inflation Association", även den konstruerad som en del av bedrägeriet. (jag länkar inte till denna bluffsida)

"NIA",- "National Inflation Association", har propagerat för köp av guld och köp av aktier i företag i guldbranchen och har försett mängder med bloggare med amunition i form av argumentation och presentationsmaterial. Aningslöst har skribenter inte bara köpt all information utan även sålt på sina läsare den.
Spaltmeter har skrivits med denna bluffsajts information som bas.

När nu bluff-guld-bomben briserat kan anhängarna inte heller erkänna sina misstag utan hävdar att även om organisationen, personerna bakom samt websajten var ett rent bedrägeri så var (och är)  informationen som där presenterats helt korrekt och höjd bortom rimligt tvivel.  Detta trots att det är kända bedragare som ligger bakom den.

Att känna sig bortgjord efter att ha gjort ett misstag och känna sig korkad när man gått på en bluff är ett mänskligt drag, det erkänner jag. Alla kan bli lurade av en skicklig bluff då och då, bedragare är ett förslaget släkte. Ingen skam över den bedragne här.

Men; att efter bluffen avslöjats fortsätta att låtsas som man inte begått ett fel utan fortsätta sälja på sina läsare "NIA"s information, det är rent ut sagt förkastligt och bedrägligt.  Här ska man defenitivt ta sitt ansvar och göra avbön, för sin egen och sina medmänniskors skull, bluffen skall icke hållas rullande.

Mitt hem, min borg

Många diskuterar boendet som en form av sparande eller till och med jämför det med ett form av sparande. Bloggen Cornucopia? har gjort en intressant jämförelse, ingen liknelse i övrigt. Att köpa ett boende är oftast en av de absolut största inköp man gör som privatperson. Om man sedan ser det som ett rent köp eller investering spelar så långt ingen roll för det faktum att man också får någonstans att bo.

Boendets fysiska aspekter bortsett finns det en stor grupp som ser sitt boende som först och främst en investering, man tar helt enkelt för givet att man också bor i investeringen. (i detta resonmang bortser jag från köp av boende för uthyrning).


Ska man då amortera eller vänta ut inflationen och dess urholkande kraft på bolånet? Eller rent av istället spara/pensionsspara istället? Det är beslut kopplade till en ekonomisk investering mer än att sitta tryggt i sitt boende. En bostadsrätt kan du alltid bli utkastad ifrån, beroende på om du missköter dina åtagande gentemot föreningen, som strikt talat är den som äger din lägenhet. Men det jag främst ska fokusera på här är ett faktum som många inte tänker på och som är sorgligt undanskymt i debatten, och det är frågan om hur säkert du sitter i ditt boende?

Blir du utmätt för dina skulder, går du i personlig konkurs, eller banken bara vill kräva in sina huslån snabbt och på en gång, vilket många drabbades av under 90-talets bankkris (Sparbanken/Swedbank, den trygga banken, var en av de största syndarna), sitter du inte längre så säkert i ditt boende.Så länge det är belånat det vill säga. Banken som har lånat dig pengar till boendet har då också en pant i huset, och den panten kan banken alltid kräva ut. Kan du inte betala hela lånet, motsvarande panten, på en gång kan banken direkt få huset tvångsauktionerat. De undantag som finns i Utsökningsbalken för att skydda ditt boende skyddar då absolut ingenting.

Har du däremot amorterat och har ett helt obelånat hus kan du inte kastas ut, lagen skyddar ditt boende. Vilket den inte gör för till exempel obelånade bostadsrätter (om de är värde mer än 50 000 kr). Du kan helt enkelt inte bli vräkt från, få ditt hus tvångsförsålt eller bli utkastad. Inte ens om du blir utmätt för i övrigt gigantiska skulder som inte är kopplade till huset. Och det oavsett om du bor i sommartorp eller lyxkåk på gräddhyllan.

Att det sedan kan vara svårt att betala av hela huslånet är en annan femma, men det går, och med tiden på din sida är det absolut ingen omöjlighet. För inte så länge sedan var en 30 årig amorteringsperiod det standard, innan de amorteringsfria lånen dök upp. Med lite långsiktighet sitter du i bästa fall tryggt i obelånat hus när du är pensionär.

För att sammanfatta, ett obelånat hus sitter du säkert i. Ingen bank eller långivare kan köra dig på porten.
Mitt hem, min borg.

Sveriges billigaste matkasse?

Ja, Willys har i flera undersökningar visat sig ha Sveriges billigaste matkasse, men det hindrar inte att ägaren Axfood redivisar en riktigt stor vinst för första kvartalet i år. 233 miljoner med en omsättning på 8257 miljoner. Det rapporterar DN som "Liten vinstminskning för Axfood" då motsvarande siffror samma kvartal förra året låg på 235 miljoner i vinst med en omsättning på 8210 miljoner .

Jämfört med ICA, som jag skrivit om tidigare i posten Varför din ICA handlare kör Ferrari så har alltså även "lågpris"-kedjan Willys feta marginaler på livets nödtorft. Men det uppmärksammas kanske inte (sticker inte i ögonen?) på samma sätt då det bara är centrala Axfoods ägare som kör Ferrari(?) och inte den lokala ICA handlarn?

Världens bästa vatten

Har vi i Sverige världens bästa vatten? Kanske, men det är samtidigt en sentens som spritt sig i alla befolkningslager, inklusive bland VAingenjörer verkar det som. Mag/tarmparasiten cryptosporidium (läs mer på Smittskyddsinstitutets hemsida) har nu även hittats i vattnet i Skellefteå. Här tar man ytvatten från älven och det är därifrån som parasiten kommit ut till hushållen. Genom hela reningsanläggningen, genom färskvattenrören och ut i villakranen där barnen glatt blandar ett glas saft. Det är alltså det kommunala VAverket som vidaredistribuerat smittan till invånarna.

Hade det gått att mota Olle i grind? Ja, absolut, via ett enkelt reningssteg med belysning av UV-ljus hade cryptosporidium kunnat elimineras ur vattnet. Men vem tänker på att installera ett sådant när vi har världens bästa vatten?

Guldfeber

Just nu pågår det en intensiv kampanj på diverse ekonomi/investerings bloggar med ´survivalist/neosurvivalist´förtecken (ex: pickelhaupt mfl). Man ska köpa ädelmetaller, helst guld, för det är det enda riktiga och beständiga värdehållaren (här talar vi alltså om investeringsguld, inte tex elektronikguld). Kan så vara, även om inga värden är beständiga över tid, och guld precis som det som många kallar ´fiat-valutor´, bara är värt så mycket som någon är beredd att betala. Ett faktum som helt verkar ha gått många bloggare förbi. Guld ses som något som har ett absolut värde, även om samma skribenter även kan gotta sig åt att guldpriset gått upp nästan 100% på ett par år. Detta om något borde ge dem en indikation på att guldets värde inte är så fast som de tror. 

Med detta sagt är guldets positiva sidor att det oftast är hyggligt värdestabilt, guld går inte i konkurs, risken för att det faller till värde noll är lågt och det kan vara ett bra alternativ om man vill minska risken för att stå helt utan betalnings medel. Men guldet genererar ingen avkastning. Värdet kan gå upp, men också ner, och över tid skapar guldet inget nytt värde. Det är alltså inte tal om en investering i den form att det skapar en avkastning utöver den initiala anskaffningen. Investeringens värde kan gå upp (men också ner) men inte skapa nytt guld.

Många rekomenderar som sagt, för att inte säga propagerar, för guldköp. Detta efter en av tidernas största värdestegringar på guld. Guld som alltså inte i sig kan motivera ett högre värde genom att avkastningen skulle ha blivit bättre. Att rekommendera/propagera för guldköp på så lösa boliner anser jag vara huvudlöst för att inte säga oansvarigt. Att många bloggar därtill har annonser för guldköp och får pengar-per-klick eller procent på alla inköp är en illa dold hemlighet.

Har du plåtkoll på guldmarknaden (´pappers´-guld) eller absolut behöver något som är någorlunda värdebeständigt (fysiskt guld) även om det går ned med halva priset är guld ett alternativ. Handla på.
I andra fall  så kan du skippa det.

Åsksäsongen

Nu börjar snart åsksäsongen och med den förstörd elektronik. I hemmen har det som alla vet börjat fyllas på med en mängd känslig aparatur, idag har till och med en diskmaskin en avancerad uppsättning elektronik. Slår åskan ned tar den oftast med sig den känsliga elektroniken i stöten. Resultat: ett helt stillastående hem. Kan man då skydda sig? ja, det finns enklare åskskydd att koppla till enskilda apparater men de klarar inte starkare strömmar och går tex inte att koppla till diskmaskiner och liknande strömkrävande utrustning. Vad är då alternativet? I tex Tyskland är det mycket vanligt att nybyggda hus förses med ett centralt placerat och kraftigt dimensionerat överspänningsskydd som bryter och leder bort inkommande överspänningsströmmar. Funderar du på ett nybygge av hus kan detta vara ett alternativ för runt en 5000 kr i merkostnad. Även befintliga hus går att ´extrautrusta´ men då till högre kostnad.


Jämför det med vad självrisken ligger på när alla maskiner i ditt hus strukit med och behöver ersättas vid en eventuell ´nådastöt´ av åskan. Oftast är restvärdet på elektronik efter tre år nästan nere på noll. Det blir med andra ord att köpa allt nytt.

Showdown i El-Dorado

Så var det även bevisat vetenskapligt det som jag i tidigare inlägg skrivit om börshandlad el i norden (nordpool). I en doktorsavhandling från Handels i Göteborg, vilken refereras i en artikel i DN, slås det fast att elbolagen både styr börshandeln av el, att denna handel inte fungerar på ett marknadsmässigt sätt, samt att en stillastående eller minskande  produktionskapacitet vid ökad efterfrågan faktiskt gynnar elbolagen. Läs mer i artikeln: "Kraftbolagen har övertaget på elbörsen. De kan – utan att bryta mot några regler – styra sin försäljning så att de får ut högsta möjliga pris på sin el"  Det går även att läsa en sammanfattning direkt från universitetets hemsida.

Gasglad

I morgon är det dags för manifestationen ”Vredens dag” i Saudi. Inspirerade av protesterna i nordafrika manar den lilla organiserade opposition som finns i diktaturens Saudi de missnöjda medborgarna att gå ut på gatorna och öppet visa detta missnöje. Ännu är det osäkert vad detta kommer att leda till, den förra utlysta vredens dag gick nästan obemärkt förbi. Oavsett utgång har det redan börjat påverka bensinpriserna i höjande riktning.

 

Här kan det vara intressant att återkoppla till en utveckling som tycks ha avstannat. För cirka 10 år sedan var bland andra Volvo inne på fordonsgas som en framtida ersättare/komplement till bensinen. Gasprogrammet skrotades senare när ett missriktat statsstöd  och en kortsiktig ägare (Ford) ledde till att etanoldrift premierades, något som visade sig vara ett miljömässigt slag i luften då dessa bilar som regel snarare än undantag istället körs på bensin. Detta  beroende på höga etanolpriser och korta tankningscykler. Etanolens miljöfördelar har även de starkt kritiserats. Nu går man istället vägen genom ökad inblandning av etanol i vanlig bensin, något som på sikt kommer leda till svåra kallstarter och motorhaveri om man lyssnar på kritiker. Kostsamt på flera ledder.

 

Etanolen är prismässigt sammankopplad till bensinen, går bensinen upp gör även etanolen det, tillgång/efterfrågan ordnar det. Detta då många bensinbilar idag även fungerar  med etanol även om de aldrig körs på detta bränsle.

 

Gasen däremot kommer från andra leverantörer, transporteras på andra sätt och kan till viss del produceras lokalt. Nätet av tankstationer börjar bli ganska väl utbyggt då många kommuner valt att satsa på lokalbussar med gasdrift och de stationer som servar dessa bussar med gas säljer oftast även till privatbilister och taxibolag.  Biogasen som man kan tanka är dock uppblandad med naturgas då biogasrötningen inte är satt i system i stort och inte räcker för att tillgodose efterfrågan. Rent ekonomiskt är naturgas prissatt för sig och ligger på ett betydligt lägre pris för samma energiinnehåll jämfört med oljepriset/tunna.

 

Vad kostar då en gasbil? Volvos gasbilar från tidigt 2000-tal är ett bra exempel, där var gasdriften mycket välfungerande, allt byggdes ’inhouse’ och konverterades inte i efterhand vilket gör att man inte lider av minskat lastutrymme eller kompromisser med tekniken. Både fullstorleks bensintank och gastankar för 20-30 mils gaskörning finns isatta, dock på bekostnad av reservhjul.  Pris? Mellan 15-30 tkr för en årsmodell 00-. Försumbart för att göra sig beredd för både kortare avbrott i oljeleveranserna så väl som för den tidpunkt (den kommer) när ’peak oil’ sett till att bensinpriset gått genom taket.

Och av någon outgrundlig anledning 2-3 tkr billigare än motsvarande bil utan möjlighet till gasdrift.

 

 

Ordinära inkomster, extraordinära lån?

Övervärderade bostäder verkar det finnas på flera platser. I Kina räknar Fitch (kreditvärderare) på en 60% risk för bankkris pga för hög belåning och för höga priser på bostäder. Samtidigt som andra hävdar att riskerna är försumbara och att lägenheternas priser är korrekta i relation till efterfrågan och behov. Inget jag skulle fästa tilltro till då det flitigt rapporterats om att många kineser i större städer skaffat sig både en och fem lägenheter i spekulativt syfte.  Ett klassiskt pyramidspel med andra ord. Frågan är inte om utan när bubblan spricker och då sitter någon med svartepetter.

Hur ser det ut här hemma? The economist har värderat svenska bostadspriser så som varande cirka 40% övervärderade. Det ska tas med en nypa salt (näve?) då de jämfört med de svenska hyresnivåerna.  Nivåerna är som bekant reglerade i Sverige och det finns alltså ett glapp mellan vad folk skulle vara beredda att betala och vad man faktiskt får betala i hyra. Den låga hyresnivån leder till enorma hyresköer och ett minskande utbud av hyreslägenheter då det är lönsammare att bygga bostadsrätter som det går att få bra (det faktiska värdet folk är beredda att betala) betalt för.

Men det som inte ofta (aldrig) uppmärksammas är att detta också leder till ett expanderande prisbild för bostadsrätter. I och med att det inte lönar sig att bygga (nyproducera) hyresrätter inriktar sig stora bostadsbolag på att förvalta och förvärva befintliga fastigheter. Byggandet är i princip koncentrerat till bostadsrätter, vilket görs av byggbolag som sedan säljer och tjänar en bra slant på mellanskillnaden mellan produktionsvärde och marknadsvärde. Hade fastighetsbolagen kunnat ta ut fulla hyror (marknadshyror, dvs det som svenskarna faktiskt är beredda att betala) hade de låtit uppföra nya hyresfastigheter och det i en helt annan takt än vad byggbolagen uppför bostadsrättshus.

Risken för en bostadsbubbla i Sverige kan vid en första anblick ses som betydligt lägre än vad the economists bedömmer. 40% risk borde kanske då istället vara  10-20% risk utifrån deras resonemang. Vi har även en låg grad av spekulation, andelen svenskar som äger extra lägenheter i spekulationssyfte är lätträknade.

     Men: realiseras  marknadshyrorna så kan bubblans sprickande förvandlas från en pyspunka på cykeln till en explosiv däcksprängning på monsabanans fjärde kurva. Hyresrättsproduktionen skulle sätta fart och med det utbudet, att köpa för att bo skulle inte längre vara det i princip enda alternativet till att snabbt få ett boende på en attraktiv adress. Högre hyror för attraktiva bostäder i likaledes eftertraktade områden skulle många acceptera, att betala mer för boendet har ju många bevisat sig villiga att göra genom att köpa och på så vis få betydligt högre boendekostnader än vad jämförd hyresrätt skulle kosta (om du mot förmodan skulle få tag i en).

Är du högt belånad och inte vill flytta? Betala av lånen snabbt. Har du inte möjligheten? förmodligen inte då de flesta idag är belånade till nivåer där möjligheten till en klassisk 30 årig rak amortering framstår som en mild dröm.

Du kanske bör fundera på att hoppa av bostadspyramidspelet medan tid är, eller ialla fall ta och flytta till något billigare. Klarar du av betalningarna oavsett om räntorna går upp till 5-10% eller till och med 15% kan du bo kvar, man måste ju alltid ha någon stans att bo. För alla som idag sitte med ordinär ekonomi men med extraordinära lån är det annars bara att hoppas på extreminflation som överträffar räntorna och på så vis äter upp lånen.  Eller att tomten svänger förbi och löser ut alla lån från banken.

Själv har jag i alla fall sålt av mina kina/asienfonder.

Plutoniumportarna håller inte längre dansken stången

Så har även DI uppfattat att något är skevt på den svenska elmarknaden, trots en av världens bäst utbyggda vattenkraftstillgång och därtill uppbackad av oljeoberoende kärnkraft (ok, delar av den står mest still nuförtiden) så är svenska konsumentpriser bland de högsta i Europa. 9000 kr högre än i Norge/Finland (Danmark är inte med i mätningen, förmodligen då villaägarna som beställt undersökningen inte skulle gynnas av en jämförelse, mer därom här under).

Varför är de svenska priserna höga? Skatten är hög, och Maud Olofsson sägs överväga en sänkning. Men, faktum kvarstår, trots högre skatt borde priserna ligga betydligt lägre i Sverige. Visst; vi har en ´'börshandel' av el, Nordpool, men att kalla den fungerande är nästan ett skämt. Alla den fria marknadens krafter är satta ur spel då börsen kontrolleras av bolag som samtidigt producerar, säljer och köper el. De ska alltså pressa ned priset på den el de köper av sig själva? För att det lägre priset ska komma konsumenter till del?

Att priserna i Europa skulle på verka i realiteten är knappast troligt, annat än teoretiskt, vilket de gör nu. Försök sälja svensk vattenkraftsel till Spanien. Näten är inte ihopkopplade på långa vägar i närheten av vad som då skulle behövas och transfereringsförlusterna skulle vara enorma. Trots det påverkar en rent fiktiv möjlighet att sälja el på den ´fria´marknaden priset höjande för svenska konsumenter. 

Exemplifierande är att det nu bildats elområden. Kraftbolagen skyller på EU och tar chansen att sälja elen ännu dyrare i södra Sverige.  Elen skall däremot bli billigare i norra delen av landet då den ligger närmare själva produktionen. Att el för konsumenter i norra Sverige redan tidigare subventioneras genom lägre skatt talas det tyst om. Anledningen är att EU uppmärksammats av Danmark på att elen är billigare i Skåne än vad den är några kilometer bort på andra sidan sundet. Danskarna skapar sin el av kol, vind och olja vilket ger en betydligt dyrare produktion. Den fria marknaden som här faktiskt skulle få en chans att fungera är alltså satt ur spel. Svensk el med låg miljöpåverkan hindras alltså från att säljas 3 kilometer bort. Här fungerar alltså plötsligt inte den fria marknaden till Danmarks nackdel. Men nu kommer reglering från EU, elgränsen skall öppnas. Elbolagen delar in sverige i zoner, elområden, och södra sveriges priser höjs.

Nu fungerar alltså den fria marknaden plöstsligt, då man kan höja priset för en majoritet av de berörda elkunderna. En överväldigande del av den svenska befolkningen bor ju som bekant i södra delen av Sverige.

Katching! Vinst för Elbolagen. Igen. Det bästa sättet att spela är i spel där man själv sätter reglerna och utsett sig till domare. Vinst var gång.

Du och jag JR. Ewing, du och jag

Jag tänkte se lite på olja och då främst oljebolag som investering. Särskilt på aktieforum är små och medelstora oljebolag hypade och många småsparare som satsat en bra slant gillar att försöka prata upp börskursen på just deras favoritbolag (inga namn nämnda PAresources). Inget ont i att investera i oljebolag, kan du branschen och kan läsa en årsredovisning hyggligt kan det vara en bra investering (Royal Dutch Shell anyone?).

Problemet är att mindre oljebolag oftast säljer in sig innan de skapat en hållbar och långsiktig produktion. Du får alltså inte avkastningen på ett befintligt flöde när du köper dessa bolag. Du köper drömmarna om det stora klippet, att olja ska bubbla och spruta upp ur det nya borrhålet och med det ska aktiekursen rusa till himmelska höjder.

Gott så, är du beredd och gambla lite kan det vara kul. Men mitt råd är att inte lägga alla ägg i en korg. Absolut inte mer än 20% av din totala investeringskapacitet (räkna med pengar på bankkonto med även den lägsta ränta i detta) och framför allt, flera olika ägg i högriskkorgen.

Och om du inte besitter tidigare nämnda kunskap om oljeprospektering och inte kan/bryr dig om att läsa årsredovisningarna: köp en postkodlott. Där har du  ungefär samma chans att vinna.

Varför din ICA handlare kör Ferrari

När du handlar mat tänker du kanske främst på en god middag, lunch eller på att stilla den akuta mellanmålshungern. Sällan tänker du på marginaler, exponering och omsättning. Men det kanske du borde.

När du köper en ny dator ser du det som ett stort inköp, en stor post i hushållets ekonomi. Den kanske kostar som snittdatorn idag en 5000 kr och byts som snittet var 2,5 år?  Datorn kostar dig alltså:

Totalt Dator: 166kr/mån  och  2000 kr / året. 

Samtidigt uppskattar konsumentverket att matkostnaden för en standardfamilj till följande: (om föräldrarna är duktiga och tar med lunchlåda):
2 vuxna (vardera könet) 2 barn (vardera könet) är person/mån =

Kvinna:                      1 540kr +
Man:                          1950 kr+
Barn, pojke 14-17år: 1540kr +
Barn, flicka 10-13år:  1090kr
        
      Totalt Mat:  6 120 kr/mån och 73 440 kr/år. 

Jämför det med de 2000kr datorn kostade per år. Lägg därtill att en dator idag har en snitt marginal på 12%, mat har däremot 30% marginal (nollmarginalprodukter som mjölk medräknat). ICA handlarn tjänar alltså 22032 kr per år på dina matinköp. HP/DELLosv tjänar däremot i sammanhanget ynkliga 240 kr per år.

         marginal efter kostnader fördelat per år: 

              HP/Dell:                                240        kr/år
              ICAhandlarn' i kvarteret:    22 032   kr/år

Det stora multinationella företaget med högteknologiska produkter som slipat sin utveckling, säljprocess, logistik och lagerhållning till max drar alltså in 240 kr per år på dig och din familj.
Den lilla mysiga ICAhandlarn' Göransson, där du köper bröd och smör, här handlar det om nästa tio gånger så mycket.

Handen på hjärtat; i vilket köptillfälle skulle du försöka pruta på inköpet? I kassan på snabbköpet? förmodligen inte.

Första inlägget

Att stirra på ett tomt ark (även digitalt sådant) är inte det bästa för kreativiteten. Med detta första inlägg är arkets vita yta bruten och bloggen officiellt påbörjad. Tjohoho!