Åsksäsongen

Nu börjar snart åsksäsongen och med den förstörd elektronik. I hemmen har det som alla vet börjat fyllas på med en mängd känslig aparatur, idag har till och med en diskmaskin en avancerad uppsättning elektronik. Slår åskan ned tar den oftast med sig den känsliga elektroniken i stöten. Resultat: ett helt stillastående hem. Kan man då skydda sig? ja, det finns enklare åskskydd att koppla till enskilda apparater men de klarar inte starkare strömmar och går tex inte att koppla till diskmaskiner och liknande strömkrävande utrustning. Vad är då alternativet? I tex Tyskland är det mycket vanligt att nybyggda hus förses med ett centralt placerat och kraftigt dimensionerat överspänningsskydd som bryter och leder bort inkommande överspänningsströmmar. Funderar du på ett nybygge av hus kan detta vara ett alternativ för runt en 5000 kr i merkostnad. Även befintliga hus går att ´extrautrusta´ men då till högre kostnad.


Jämför det med vad självrisken ligger på när alla maskiner i ditt hus strukit med och behöver ersättas vid en eventuell ´nådastöt´ av åskan. Oftast är restvärdet på elektronik efter tre år nästan nere på noll. Det blir med andra ord att köpa allt nytt.

Showdown i El-Dorado

Så var det även bevisat vetenskapligt det som jag i tidigare inlägg skrivit om börshandlad el i norden (nordpool). I en doktorsavhandling från Handels i Göteborg, vilken refereras i en artikel i DN, slås det fast att elbolagen både styr börshandeln av el, att denna handel inte fungerar på ett marknadsmässigt sätt, samt att en stillastående eller minskande  produktionskapacitet vid ökad efterfrågan faktiskt gynnar elbolagen. Läs mer i artikeln: "Kraftbolagen har övertaget på elbörsen. De kan – utan att bryta mot några regler – styra sin försäljning så att de får ut högsta möjliga pris på sin el"  Det går även att läsa en sammanfattning direkt från universitetets hemsida.

Gasglad

I morgon är det dags för manifestationen ”Vredens dag” i Saudi. Inspirerade av protesterna i nordafrika manar den lilla organiserade opposition som finns i diktaturens Saudi de missnöjda medborgarna att gå ut på gatorna och öppet visa detta missnöje. Ännu är det osäkert vad detta kommer att leda till, den förra utlysta vredens dag gick nästan obemärkt förbi. Oavsett utgång har det redan börjat påverka bensinpriserna i höjande riktning.

 

Här kan det vara intressant att återkoppla till en utveckling som tycks ha avstannat. För cirka 10 år sedan var bland andra Volvo inne på fordonsgas som en framtida ersättare/komplement till bensinen. Gasprogrammet skrotades senare när ett missriktat statsstöd  och en kortsiktig ägare (Ford) ledde till att etanoldrift premierades, något som visade sig vara ett miljömässigt slag i luften då dessa bilar som regel snarare än undantag istället körs på bensin. Detta  beroende på höga etanolpriser och korta tankningscykler. Etanolens miljöfördelar har även de starkt kritiserats. Nu går man istället vägen genom ökad inblandning av etanol i vanlig bensin, något som på sikt kommer leda till svåra kallstarter och motorhaveri om man lyssnar på kritiker. Kostsamt på flera ledder.

 

Etanolen är prismässigt sammankopplad till bensinen, går bensinen upp gör även etanolen det, tillgång/efterfrågan ordnar det. Detta då många bensinbilar idag även fungerar  med etanol även om de aldrig körs på detta bränsle.

 

Gasen däremot kommer från andra leverantörer, transporteras på andra sätt och kan till viss del produceras lokalt. Nätet av tankstationer börjar bli ganska väl utbyggt då många kommuner valt att satsa på lokalbussar med gasdrift och de stationer som servar dessa bussar med gas säljer oftast även till privatbilister och taxibolag.  Biogasen som man kan tanka är dock uppblandad med naturgas då biogasrötningen inte är satt i system i stort och inte räcker för att tillgodose efterfrågan. Rent ekonomiskt är naturgas prissatt för sig och ligger på ett betydligt lägre pris för samma energiinnehåll jämfört med oljepriset/tunna.

 

Vad kostar då en gasbil? Volvos gasbilar från tidigt 2000-tal är ett bra exempel, där var gasdriften mycket välfungerande, allt byggdes ’inhouse’ och konverterades inte i efterhand vilket gör att man inte lider av minskat lastutrymme eller kompromisser med tekniken. Både fullstorleks bensintank och gastankar för 20-30 mils gaskörning finns isatta, dock på bekostnad av reservhjul.  Pris? Mellan 15-30 tkr för en årsmodell 00-. Försumbart för att göra sig beredd för både kortare avbrott i oljeleveranserna så väl som för den tidpunkt (den kommer) när ’peak oil’ sett till att bensinpriset gått genom taket.

Och av någon outgrundlig anledning 2-3 tkr billigare än motsvarande bil utan möjlighet till gasdrift.

 

 

Ordinära inkomster, extraordinära lån?

Övervärderade bostäder verkar det finnas på flera platser. I Kina räknar Fitch (kreditvärderare) på en 60% risk för bankkris pga för hög belåning och för höga priser på bostäder. Samtidigt som andra hävdar att riskerna är försumbara och att lägenheternas priser är korrekta i relation till efterfrågan och behov. Inget jag skulle fästa tilltro till då det flitigt rapporterats om att många kineser i större städer skaffat sig både en och fem lägenheter i spekulativt syfte.  Ett klassiskt pyramidspel med andra ord. Frågan är inte om utan när bubblan spricker och då sitter någon med svartepetter.

Hur ser det ut här hemma? The economist har värderat svenska bostadspriser så som varande cirka 40% övervärderade. Det ska tas med en nypa salt (näve?) då de jämfört med de svenska hyresnivåerna.  Nivåerna är som bekant reglerade i Sverige och det finns alltså ett glapp mellan vad folk skulle vara beredda att betala och vad man faktiskt får betala i hyra. Den låga hyresnivån leder till enorma hyresköer och ett minskande utbud av hyreslägenheter då det är lönsammare att bygga bostadsrätter som det går att få bra (det faktiska värdet folk är beredda att betala) betalt för.

Men det som inte ofta (aldrig) uppmärksammas är att detta också leder till ett expanderande prisbild för bostadsrätter. I och med att det inte lönar sig att bygga (nyproducera) hyresrätter inriktar sig stora bostadsbolag på att förvalta och förvärva befintliga fastigheter. Byggandet är i princip koncentrerat till bostadsrätter, vilket görs av byggbolag som sedan säljer och tjänar en bra slant på mellanskillnaden mellan produktionsvärde och marknadsvärde. Hade fastighetsbolagen kunnat ta ut fulla hyror (marknadshyror, dvs det som svenskarna faktiskt är beredda att betala) hade de låtit uppföra nya hyresfastigheter och det i en helt annan takt än vad byggbolagen uppför bostadsrättshus.

Risken för en bostadsbubbla i Sverige kan vid en första anblick ses som betydligt lägre än vad the economists bedömmer. 40% risk borde kanske då istället vara  10-20% risk utifrån deras resonemang. Vi har även en låg grad av spekulation, andelen svenskar som äger extra lägenheter i spekulationssyfte är lätträknade.

     Men: realiseras  marknadshyrorna så kan bubblans sprickande förvandlas från en pyspunka på cykeln till en explosiv däcksprängning på monsabanans fjärde kurva. Hyresrättsproduktionen skulle sätta fart och med det utbudet, att köpa för att bo skulle inte längre vara det i princip enda alternativet till att snabbt få ett boende på en attraktiv adress. Högre hyror för attraktiva bostäder i likaledes eftertraktade områden skulle många acceptera, att betala mer för boendet har ju många bevisat sig villiga att göra genom att köpa och på så vis få betydligt högre boendekostnader än vad jämförd hyresrätt skulle kosta (om du mot förmodan skulle få tag i en).

Är du högt belånad och inte vill flytta? Betala av lånen snabbt. Har du inte möjligheten? förmodligen inte då de flesta idag är belånade till nivåer där möjligheten till en klassisk 30 årig rak amortering framstår som en mild dröm.

Du kanske bör fundera på att hoppa av bostadspyramidspelet medan tid är, eller ialla fall ta och flytta till något billigare. Klarar du av betalningarna oavsett om räntorna går upp till 5-10% eller till och med 15% kan du bo kvar, man måste ju alltid ha någon stans att bo. För alla som idag sitte med ordinär ekonomi men med extraordinära lån är det annars bara att hoppas på extreminflation som överträffar räntorna och på så vis äter upp lånen.  Eller att tomten svänger förbi och löser ut alla lån från banken.

Själv har jag i alla fall sålt av mina kina/asienfonder.

Plutoniumportarna håller inte längre dansken stången

Så har även DI uppfattat att något är skevt på den svenska elmarknaden, trots en av världens bäst utbyggda vattenkraftstillgång och därtill uppbackad av oljeoberoende kärnkraft (ok, delar av den står mest still nuförtiden) så är svenska konsumentpriser bland de högsta i Europa. 9000 kr högre än i Norge/Finland (Danmark är inte med i mätningen, förmodligen då villaägarna som beställt undersökningen inte skulle gynnas av en jämförelse, mer därom här under).

Varför är de svenska priserna höga? Skatten är hög, och Maud Olofsson sägs överväga en sänkning. Men, faktum kvarstår, trots högre skatt borde priserna ligga betydligt lägre i Sverige. Visst; vi har en ´'börshandel' av el, Nordpool, men att kalla den fungerande är nästan ett skämt. Alla den fria marknadens krafter är satta ur spel då börsen kontrolleras av bolag som samtidigt producerar, säljer och köper el. De ska alltså pressa ned priset på den el de köper av sig själva? För att det lägre priset ska komma konsumenter till del?

Att priserna i Europa skulle på verka i realiteten är knappast troligt, annat än teoretiskt, vilket de gör nu. Försök sälja svensk vattenkraftsel till Spanien. Näten är inte ihopkopplade på långa vägar i närheten av vad som då skulle behövas och transfereringsförlusterna skulle vara enorma. Trots det påverkar en rent fiktiv möjlighet att sälja el på den ´fria´marknaden priset höjande för svenska konsumenter. 

Exemplifierande är att det nu bildats elområden. Kraftbolagen skyller på EU och tar chansen att sälja elen ännu dyrare i södra Sverige.  Elen skall däremot bli billigare i norra delen av landet då den ligger närmare själva produktionen. Att el för konsumenter i norra Sverige redan tidigare subventioneras genom lägre skatt talas det tyst om. Anledningen är att EU uppmärksammats av Danmark på att elen är billigare i Skåne än vad den är några kilometer bort på andra sidan sundet. Danskarna skapar sin el av kol, vind och olja vilket ger en betydligt dyrare produktion. Den fria marknaden som här faktiskt skulle få en chans att fungera är alltså satt ur spel. Svensk el med låg miljöpåverkan hindras alltså från att säljas 3 kilometer bort. Här fungerar alltså plötsligt inte den fria marknaden till Danmarks nackdel. Men nu kommer reglering från EU, elgränsen skall öppnas. Elbolagen delar in sverige i zoner, elområden, och södra sveriges priser höjs.

Nu fungerar alltså den fria marknaden plöstsligt, då man kan höja priset för en majoritet av de berörda elkunderna. En överväldigande del av den svenska befolkningen bor ju som bekant i södra delen av Sverige.

Katching! Vinst för Elbolagen. Igen. Det bästa sättet att spela är i spel där man själv sätter reglerna och utsett sig till domare. Vinst var gång.

Du och jag JR. Ewing, du och jag

Jag tänkte se lite på olja och då främst oljebolag som investering. Särskilt på aktieforum är små och medelstora oljebolag hypade och många småsparare som satsat en bra slant gillar att försöka prata upp börskursen på just deras favoritbolag (inga namn nämnda PAresources). Inget ont i att investera i oljebolag, kan du branschen och kan läsa en årsredovisning hyggligt kan det vara en bra investering (Royal Dutch Shell anyone?).

Problemet är att mindre oljebolag oftast säljer in sig innan de skapat en hållbar och långsiktig produktion. Du får alltså inte avkastningen på ett befintligt flöde när du köper dessa bolag. Du köper drömmarna om det stora klippet, att olja ska bubbla och spruta upp ur det nya borrhålet och med det ska aktiekursen rusa till himmelska höjder.

Gott så, är du beredd och gambla lite kan det vara kul. Men mitt råd är att inte lägga alla ägg i en korg. Absolut inte mer än 20% av din totala investeringskapacitet (räkna med pengar på bankkonto med även den lägsta ränta i detta) och framför allt, flera olika ägg i högriskkorgen.

Och om du inte besitter tidigare nämnda kunskap om oljeprospektering och inte kan/bryr dig om att läsa årsredovisningarna: köp en postkodlott. Där har du  ungefär samma chans att vinna.

Varför din ICA handlare kör Ferrari

När du handlar mat tänker du kanske främst på en god middag, lunch eller på att stilla den akuta mellanmålshungern. Sällan tänker du på marginaler, exponering och omsättning. Men det kanske du borde.

När du köper en ny dator ser du det som ett stort inköp, en stor post i hushållets ekonomi. Den kanske kostar som snittdatorn idag en 5000 kr och byts som snittet var 2,5 år?  Datorn kostar dig alltså:

Totalt Dator: 166kr/mån  och  2000 kr / året. 

Samtidigt uppskattar konsumentverket att matkostnaden för en standardfamilj till följande: (om föräldrarna är duktiga och tar med lunchlåda):
2 vuxna (vardera könet) 2 barn (vardera könet) är person/mån =

Kvinna:                      1 540kr +
Man:                          1950 kr+
Barn, pojke 14-17år: 1540kr +
Barn, flicka 10-13år:  1090kr
        
      Totalt Mat:  6 120 kr/mån och 73 440 kr/år. 

Jämför det med de 2000kr datorn kostade per år. Lägg därtill att en dator idag har en snitt marginal på 12%, mat har däremot 30% marginal (nollmarginalprodukter som mjölk medräknat). ICA handlarn tjänar alltså 22032 kr per år på dina matinköp. HP/DELLosv tjänar däremot i sammanhanget ynkliga 240 kr per år.

         marginal efter kostnader fördelat per år: 

              HP/Dell:                                240        kr/år
              ICAhandlarn' i kvarteret:    22 032   kr/år

Det stora multinationella företaget med högteknologiska produkter som slipat sin utveckling, säljprocess, logistik och lagerhållning till max drar alltså in 240 kr per år på dig och din familj.
Den lilla mysiga ICAhandlarn' Göransson, där du köper bröd och smör, här handlar det om nästa tio gånger så mycket.

Handen på hjärtat; i vilket köptillfälle skulle du försöka pruta på inköpet? I kassan på snabbköpet? förmodligen inte.

Första inlägget

Att stirra på ett tomt ark (även digitalt sådant) är inte det bästa för kreativiteten. Med detta första inlägg är arkets vita yta bruten och bloggen officiellt påbörjad. Tjohoho!